I helgen var jag på kurs - jag skulle lära mig spela gong. För er som inte vet vad det är så är det en sån där jättestor rund metallgrej som man slår på (se bild nedan) och så blir det ett alldeles speciellt ljud - brukade ibland förut inleda filmer med att en man slog ett slag på en sån.
På programmet stod också dans... och vi kunde konstatera att det där med dans var något som skrämde folk från att anmäla sig: "Ska man behöva dansa också?"... Det är svårt att få svenskar att gå på dans om det inte är bugg, foxtrot eller någon av de andra klassiska danserna - och det här var inte någon sån dans... det här var en dans som kallas för "Open Floor Conscious Dance". Låt mig förklara varför man kombinerar dans med gongspel.
Syftet med ett gongbad (som det kallas för när man går på ett timslångt pass med spel på gongar, klangskålar, rainsticks och andra instrument) är som en slags meditation - en meditation till ljud som verkligen påverkar kropp, känslor, sinne, själ. Som ni ser är det inte något man bara sätter sig ner och lyssnar på på stereon såsom vi gör med vanlig musik - och dansen i sammanhanget var så sinnrikt inlagd för att skapa de rätta förutsättningarna för det kommande gongspelandet.
Dansen inledde varje pass och det var för att sakta bygga upp en djupare kontakt med vår kropp, sinne, känslor och själ under det timslånga danspasset - och efter dansen gick vi direkt över på gongspelandet och drog nytta av vår nu levande kropps visdom. Då hade vi en slags harmoni inom dessa områden och då blev gongspelandet verkligen helt annorlunda jämfört med om vi bara hade hållit på med det!
Okej, jag klev ur boxen - jag hade tänkt mig en gongspelskurs och fann att den innehöll rejält mycket dans! Hade jag inte varit den jag är så hade jag, speciellt som man, funderat både en och två gånger innan jag anmälde mig till en sådan kurs - varför då? Vi var sju kursdeltagare och så detta par som höll kursen. Jag var ensam man som kursdeltagare och märkligt nog så är det för det mesta så, i varje fall rejäl övervikt på kvinnor på de kurser och föreläsningar jag går på. Att faktiskt kliva ur boxen, inte bara tänka utanför boxen, kan få helt otroliga konsekvenser - för det mesta blir jag helt överraskad över hur positivt det är! Att våga kliva ur boxen och förutsättningslöst bara följa med i det som sker skapar enorma upplevelser!
Och som jag dansade - jag som inte kan dansa! Hade jag väl anmält mig på en kurs av det här slaget så vore det ju idiotiskt att inte utnyttja det till max - så jag experimenterade och testade och gjorde allt som jag kände var roligt och givande på dansgolvet! När jag skulle kliva ur sängen på söndag morgon kunde jag knappt stå - samma på måndag morgon efter kursen... Så stela vader hade jag att det var svårt att gå i början. På söndagen fick vi ju dock värma upp med ny dans och efter ett tag kändes inte träningsvärken alls!
Det senast året har jag gått några olika kurser och varje gång har jag varit antingen helt ensam man, eller med ytterst få andra män, bland kvinnor - mycket märkligt, om det inte är så att faktum är att kvinnor har en vilja att välja kurser i personlig och andlig utveckling! Varför gör inte vi män det i alls samma utsträckning? En reflektion bara...
Jag åkte på en gongspelskurs och åkte därifrån helt salig över alla otroliga upplevelser, intryck och underbara människor jag mötte! Det var skönt att få glömma "livet därutanför" för ett tag! I sinnet var jag helt fokuserad på detta fantastiska med en kombinerad dans- och gongspelskurs!
Jag ser redan fram emot nästa kurs med Kari och Eileen (som inte är planerad ännu) och att skaffa mig alla attiraljer för att själv kunna hålla i de fantastiska gongbaden på hemmaplan. Frågan är om det kommer att finnas några som är modiga nog att kliva ur sin box för att prova mina gongbad... gissningsvis kommer det att vara kvinnor... ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar